KickisLiv -

Har nu pratat med trädgårdsmästaren i området och han berättade att busken, som vi eftersökte namnet på heter Tevetia.
När vi googlade kunde vi läsa följande på Wikipedia:

"Tevetia (Thevetia peruviana) är en art inom släktet Cerbera och familjen oleanderväxter från Mexiko, Västindien och tropiska Amerika. Vanlig i parker och planteringar i varma länder. Arten odlas i Kina och bark, blad, rötter, frön och fröoljan används i medicinskt syfte^[1].

Tevetia är en städsegrön buske som blir 8 m, i kruka betydligt lägre. Bladen sitter strödda, de är smalt lansettlika, till 15 cm långa. Blommorna är gula, nickande, trattlika, doftande, upp till 7 cm långa, 5 cm i diameter. Frukten liknar ett litet äpple, först grön, senare rött och slutligen svart. Hela växten är giftig."

Så nu kan vi släppa det!

Redan när jag skrev förra inlägget så hade jag känt lite skav i ljumskarna, men jag tänkte att "äsch, det är  väl bara något tillfälligt" men i tisdags var jag helt röd i ena ljumsken och även runtomkring på den sidan! Åh nej!!! Jag blev riktigt ledsen för jag tyckte att jag varit så himla fint på väg!
Och någon dag senare blev jag alldeles röd även vid den andra ljumsken!! Så denna vecka har jag inte vågat mig på att simma, tyvärr  
Men nu har det börjat lugna ner sig i den ena ljumsken och jag tror att det börjar lugna sig även i den andra.

Våra två första veckor här var väldigt varma och vi hade många ljumma kvällar. Den här veckan har det inte varit fullt så varmt, men varmt ändå så att det räcker för oss. Lite växlande molnighet vissa dagar.
Varje morgon sitter vi ute på vår terrass och morgonfikar vid åttatiden, just när solen är på väg upp.

Är det någon som vet vad detta är för buske? Den är planterad och är ca 2 m hög. Den har orangegula blommor som sedan blir en frukt. Frukten är grön nu, men vi har ingen aning om huruvida den får en annan färg när den mognar. Buskens blad ser nästan lite "plastiga" ut. På ena bilden är den satt som häck.

När vi ändå är inne på gissningslekar så passar jag på att fråga om någon vet vad detta är för flygfä? Den är något större än våra getingar och humlor.

Vi själva vet alltså inte vad varken busken eller "getingen" heter, utan vi hoppas på att någon som läser här ska lösa gåtan åt oss.

Förresten, det var flera som reagerade på att vi inte fick komma in på hotellet, som vännerna Kicki och Kalle bodde på. Tui (f.d. Fritidsresor) förklarade att det berodde på att hotellet "Riu Papagayos" är ett all inclusivehotell och de har haft stora problem med att folk slinker in och äter där, eller att hotellets gäster tagit dit sina vänner och hämtat både mat och dryck åt dem. Men vi fattar ändå inte, det är ju många hotell som har all inclusive och dit får ändå andra komma in. Men men, det var deras förklaring.

I går var Leffe, Gunilla och vi på Tango Tapas och åt just tapas. Trevligt ställe och busgott! När vi gick hem därifrån kom det en liten regnskur, men det var snabbt övergående.

Solvarma kramar      

I fredags morse efter morgonfikat fick vi krama "hej då" till Kicki och Kalle, för det var dags för dem att åka hem. Dessa två veckor har gått alltför fort. Tack till våra vänner för två härliga veckor  
Samma eftermiddag försökte vi oss på att spela Yatzy själva, men det är ju inte riktigt samma sak. Men det rosa bubblet, som vi fick av dem, smakade bra.


Varje dag har vi vattnat en rosenbuske på vår uteplats och Kicki väntade varje dag på att en knopp skulle öppna sig och slå ut! I lördags, dvs. dagen efter att de åkte hem så öppnade sig knoppen! Typiskt!


I lördags kväll landade goda vännerna Leffe och Gunilla på GC och i söndags träffades vi för en pratstund och bubbel på vår uteplats...och senare middag tillsammans på en restaurang här i närheten. Det bor några km bort, så här kan vi inte kvista över till varandra hur som helst inte.

I dag tog vi bussen till Maspalomas, där vi träffade Leffe och Gunilla för en sen lunch på ett av våra favvoställen, "Casa Antonio", som ligger alldeles intill Maspalomas-stranden. Även där välkomnades vi igenkännande av ägaren. Kul! Efter lunchen åt vi efterrätt och drack kaffe på ett annat ställe.
I dag har det varit mest mulet, men varmt ändå.




I dag hoppade jag för första gången över simningen. Men annars så har jag simmat ca 30 längder varje dag.

Jag mår riktigt gott här i värmen, men visst har en del symptom lite svårt att släppa greppet. Jag får fortfarande väldigt ont i ryggslutet när jag går för mycket eller när jag står för länge. Vissa dagar får jag gå på toaletten två-tre gånger men jag har ändå haft turen att det oftast har fixat sig på morgonen och förmiddagen, så det har inte stört simning eller Yatzy-spel...och de kvällar vi gått ut för att äta så har jag också kunnat klara av det innan.
Pga dessa toabesök blir jag lite extra öm där bak av allt torkande.

När jag ska simma måste jag, på läkarens order, smörja in mig där nere med vitt Vaselin. Hela vägen framifrån till där bak. Så det är lite bestyr här innan jag kan kliva i poolen varje dag. Annars brukar jag gilla att hoppa i poolen lite då och nu, men i år nöjer jag mig med en gång per dag. Man kan inte alltid få som man vill  
Det fungerar riktigt bra med kläder på nu, utan att få skavsår! Men jag använder enbart "mjukiskläder", av t.ex. jeanstyg blir det för mycket skav.
Men visst blir det bättre vartefter  

Kram      

Det känns verkligen som att det var rätt beslut av oss att åka ner hit till Gran Canaria. Det är varmt, soligt och skönt och jag njuter som bara den. Det är verkligen som en C-vitaminkick! Det känns faktiskt som att jag "läker" lite fortare här. Magen har skött sig riktigt bra och jag kan mer och mer koppla av och inte känna oro för att magen ska ställa till det. Jag får inte fullt så mycket skav av kläderna längre. Sedan går ju inte allt min väg hela tiden förstås, jag måste fortfarande oftast använda den bedövande gelen Xylocain vid toabesök pga. av att jag ofta får gå på toa 2-3 gånger per dag och därför blir väldigt öm i baken.
Jag får fortfarande rejält ont i ryggslutet om jag står för länge...eller går för långt.

Men i det stora hela så känns det verkligen att jag är på gång. På riktigt!

I poolen kan jag göra alla rörelser, som jag inte kan göra på land. Jag kan hoppa och lyfta knäna nästan ända upp till öronen! Det kan jag inte göra på land   Hihi, har jag väl aldrig kunnat! Jo, kanske som barn...
Att simma fungerar väldigt bra, så jag har ökat på antalet längder vartefter och upptäckt att mitt mål kan lugnt vara att simma minst 20 längder per dag. Men flera dagar har jag simmat 30 längder. Det känns isande kallt när jag går i poolen, men redan efter några simtag så är den isande känslan borta  

Yatzyturneringen fortsätter och det går riktigt bra för mig! Jag leder!!! Jag leder genom att ha flest 4:e-placeringar...haha   När vi spelar Yatzy sitter vi på vår uteplats. Vi brukar också "morgon-fika" tillsammans med goda vännerna Kicki och Kalle. Annars när vi reser brukar vi turas om att fixa morgonfikat och även eftermiddagens yatzyspel.
Första morgonen när Uffe och jag skulle gå till deras hotellrum (deras hotell ligger tvärs över gatan från vårt bungalow-hotell) så blev vi inte insläppta!!! Vi trodde först att vakten skojade med oss, så vi skrattade så glatt emot honom när han stoppade oss. Men sedan skrattade vi så lagom när vi upptäckte att han menade allvar. Han kunde inte engelska, så han tog fram ett inplastat papper med text, som tydligt sa att man inte får besöka hotellet före klockan 12 - och bara tre gånger i veckan. Och endast för att träffa sina vänner i receptionsområdet.
Jag lovar att vi blev snopna, men vi antar att det har med gästernas säkerhet att göra. Men vi får i alla fall ta emot besökare, bara vi själva går bort till grinden och släpper in dom.
Därför har det blivit hos oss vi träffas för våra morgon- och eftermiddagsbestyr, så Kicki och Kalle har burit hit sina kaffepaket mm.
För övrigt ses vi ju även ute på byn. I går t.ex. var vi på "The Red Cow" och såg fotboll, VM-kvalmatchen mellan Frankrike och Sverige 2-1...hmmmm! Bortsett från resultatet tyckte vi att det var en bra match.

Vi är inte helt avskurna från yttervärlden här, så vi har följt snökaoset härifrån. Dels genom att läsa olika tidningar på mobiler och dator - men också med färska rapporter från nära och kära där hemma. Kan lugnt säga att vi inte är ledsna för att vi precis hann iväg innan det drog igång!
Vi kunde också följa det amerikanske presidentvalet *suck* Kändes helt chockartat, hade verkligen inte trott att det skulle gå som det gjorde   Uffes kusin i Seattle skrev direkt ett meddelande till oss och undrade om hon och hennes närmaste vänner kunde komma och bo hos oss de kommande fyra åren...

Nä, nu väntar sängen *gäsp*

Kram    

Så kom vi iväg i fredags, även om det kändes ovisst nästan in i det sista. En så härlig känsla att det funkade! Vi hade kraftig motvind så resan tog drygt sex timmar, men jag fixade det. Jag tog "stopp-tabletter" så att magen skulle hålla sig lugn och det gick bra. Dagen efter att vi kom hit var det fortfarande stopp men i söndags funkade magen igen - och det utan "pulver". Lysande!

Vi bor på ett enkelt bungalow-hotell, som heter Santa Fe, i Playa del Inglés på Gran Canaria. Det är helt ok; vardagsrum kombinerat med ett pentry, sovrum, duschrum och en stor uteplats. Mer behöver vi inte.

Ett par goda vänner åkte ner med samma plan (det visste vi ju innan) och de bor på ett hotell tvärs över gatan. Vår vana trogen, när vi reser tillsammans, så brukar vi spela Yatzy på eftermiddagarna.

Vi har tagit det väldigt lugnt sedan vi kom ner hit. Min kropp är ju verkligen väldigt utslagen efter allt som varit, så nu är det återhämtning och rehabilitering som gäller. Inga längre promenader än så länge, för då kan jag få "skav" i ljumskarna och om jag får sår så får jag inte bada i poolen och det vill jag inte riskera, för simma gillar jag, så i förrgår började jag simma  och det kändes riktigt bra, simmade 8 längder. I går dubblade jag, så då blev det 16 längder. Och i dag blev det 20 längder i poolen. I en liten 5-metersbassäng, undrar ni kanske då? Nä, poolen är kanske 18-20 meter. Riktigt skönt att kunna!


Vädret är fint, över 20º både tidig morgon och sen kväll och på dagen varmare förstås. I dag har det varit lite blåsigt och nu i kväll friskar det i rätt ordentligt. Men ändå 20º.

I kväll var vi på vår favvorestaurang "Mi Vaca" där spanjoren Adrian och hans fru lagar underbar mat. Adrian pratar av någon underlig anledning mycket bra svenska, trots att han endast ha varit i Sverige en eller två veckor. Men han har jobbat mycket på Club 33 en gång i tiden och då var han tvungen att lära sig svenska, säger han. Hans fru, däremot, pratar enbart spanska. Det blev ett trevligt återseende och kul när de känner igen en och man blir fint välkomnad av dem båda.
Och, som vanligt, höll Adrian "show" mellan borden när han tillagade vår flamberade oxfilé i pepparsås. Så himla gott.

Kram