KickisLiv -

Att jag tillbringar en hel del tid på toaletten är väl ingen nyhet för någon?
Och att jag av och till blir uppringd av olika läkare är väl inte heller någon nyhet?
Men att det ett flertal gånger hänt att läkare har ringt just när jag sitter på toaletten ÄR en nyhet! Nä, inte för mig men för andra, för det har jag nog inte skrivit om tidigare.

Just det hände i förrgår! Jag befann mig alltså på toaletten och tvättmaskinen gick för fullt - och just DÅ ringde infektionsöverläkaren på Södersjukhuset. Men, varför svarade du då? kanske någon tänker. Men det är väl klart att jag svarar, man vet ju inte när dom får tid att ringa igen, tänker jag då. Alltid när det ringer och det står  "inget uppringnings-id" på displayen tänker jag att det kan vara någon läkare. Hehe, normalt tänker en väl inte så men de senaste dryga två åren har det periodvis varit tätt med läkarkontakter.





Jag satt alltså där jag satt och kunde inte gå därifrån, tvättmaskinen väsnades så jag fick fråga om flera gånger, men jag uppfattade nog ändå i slutänden vad läkaren ville ha sagt. Han skickade ju alltså en remiss i somras till en infektionsspecialist på Huddinge och nu hade den läkaren ringt till läkaren på SöS och berättat att dom noggrant har gått igenom alla mina journaler samt provsvar och bedömt att den typ av infektioner, som jag drabbas av lite nu och då (urinvägsinfektioner och rosfeber) inte beror på att jag har nedsatt immunförsvar. De infektionerna beror på att jag är skadad i bäckenet av strålningen och att det förhoppningsvis kommer att lugna ner sig så småningom...när min kropp läker.
Men med tanke på att mitt immunförsvar ändå är nedsatt (inte tillräckligt mycket för att behandla för tillfället) så behöver jag ju inte frivilligt utsätta mig för t.ex. förkylningssmitta. Nåja, det är ju lättare sagt än gjort, men jag fattar...jag behöver ju inte åka hem till någon som är vrålförkyld! Och förresten, för tillfället håller jag på att repa mig efter just en sådan förkylning, som jag inte har en aning om var den kom ifrån. Och uvi:n i förra veckan gav med sig utan antibiotika men med ökad dos tranbärsjuice... 
Till våren ska nya prover tas för att se om immunförsvaret har förbättrats och om det inte har det så får man ta ställning till då om och vad som eventuellt ska göras.
Han är så himla bra den där infektionsöverläkaren, förklarar så bra.

Jag vet inte om jag törs säga något...för när jag ibland lite positivt har sagt att...så har det direkt kommit ett bakslag! Därför säger jag inte att huden i bäckenet är bättre än på länge...i nästan två veckor och det är ju rekord! Men, som sagt, det säger jag inget om... 
Hoppet är ju det sista som överger en, eller hur?

Häromdagen såg jag en intervju med Karin Wahlberg, som är läkare och författare. Jag har skrivit om henne tidigare. Det är hon som har skrivit boken "Cancerland tur och retur" efter att hon drabbats av just ändtarmscancer. Hennes tumör satt lite bättre till än min, så hon kunde opereras och sedan slippa behandlingar. Mig kunde de inte operera, utan endast behandla.
Hur som helst så pratade hon lite om just känslor när man får ett cancerbesked och sedan om själva "resan" - och sedan sa hon att just ändtarmscancer är den cancerform som näst flest dör av...efter lungcancer.
Vissa saker är det bra att man inte vet när det är som jobbigast    

Kram  

Nu har det gått en tid och det har inte hänt så mycket under den tiden, annat än att det är som vanligt med rygg, tarmar och hud. I förra veckan trodde jag att min hud nästan blivit frisk, men så kom bakslaget på det. Igen!
Vad gäller tarmarna så är det ibland stopp i dem i flera dagar - och ibland får jag gå på toaletten 4-5 gånger om dagen, och då finns ju den där osäkerheten där; ska jag våga mig utanför dörren? Det har hänt att jag pga. tarmarna fått lämna återbud till något planerat, vilket ju inte är så kul  

I går hade jag en träff med en sjuksköterska på Sabbatsbergs sjukhus, Centrum för Cancerrehabilitering, speciellt för bäckenområdet. Vi pratade i dryga timmen och vi gick noggrant igenom mina besvär och hon ställde en massa frågor. Jag hade inga större förhoppningar inför besöket, men ja, kanske att detta kan ge mig något! Jag ska ta ett pulver upplöst i vatten för att försöka stabilisera avföringen och tarmverksamheten. Nu hoppas jag att detta kan bli lite hjälp till att ta makten över mina tarmar!
Så inför nästa träff  (9 oktober) med sköterskan ska jag föra "bajs-dagbok"   

I dag hade jag en dejt med min husläkare, för den årliga avstämningen vad gäller blodtryck, sköldkörteln och ME-syndromet. Blodtrycket ligger lite högt så dosen av blodtrycksmedicinen ska ökas på lite, så blir det koll av det om någon månad. I några dagar har jag känt av att det var urinvägsinfektion på gång, så jag har druckit extra mycket tranbärsjuice - men i morse när jag tog vara på morgonurinen kände jag ingenting när jag kissade. Men jag tog med mig urinprovet ändå, vilket inte visade någonting   
Efter att jag kom hem från Vårdcentralen satte det igång igen och nu känns det inte så bra. Jag har ju haft ett antal urinvägsinfektioner efter strålbehandlingen, så jag känner verkligen igen symptomen.
Jaja, det får väl visa sig vad det blir av det!
Jag får väl ta mig några extra slurkar tranbärsjuice, spetsat med citron. 

Så är läget här just nu!

Kram